Inledning/berättelsedel
"Nu lämnar Ralle Isbjörnen Isa och kylan och flyger mot varmare väder. Han ska nu besöka sin kompis orangutangen Orvar som bor i Amazonas regnskog och där är det vääääldigt varmt. När Ralle har nått Amazonas flyger han mot trädet där Orvar brukar sitta men möts mot sin förvåning av att trädet inte längre finns kvar. Vart är Orvar? Ralle börjar känna en stor oro för sin kompis innan han till slut ser Orvar sittandes på marken. Han ser att Orvar verkar lite ledsen, han landar bredvid honom."
Hur tror ni det ser ut där Orangutangen Orvar bor?
Vad tror ni att orangutanger äter?
Hur tror ni orangutanger trivs i naturen?
Nu ska barnen få träffa orangutangen Orvar i sina mindre indelade grupper. Tillfället börjar med att pedagogen ställer nyckelfrågorna till barnen, då får man tydligt se barnens förkunskaper. Efter frågorna ska barnen få träffa fågeln Ralle och orangutangen Orvar, detta ska pedagogen gestalta med hjälp av stavdockor.
Aktivitet:
Aktiviteten kommer bestå av att pedagogen ska synliggöra för barnen hur mycket familjer äter runt om i världen och hur mycket det kostar. Detta kommer göras på whiteboard för att alla barnen tydligt ska se. Barnen kommer få se att länder nära oss som exempelvis Norge äter mycket mer mat än fattiga länder längre bort. Pedagogerna kommer inte lägga någon värdering vid bilderna utan detta blir ett tillfälle för barnen att själva få tänka och reflektera över hur olika det kan se ut.
Dilemma:
Barnen kommer möta ett dilemma där de ska få rösta angående om förskolan ska köpa in icke ekologiska bananer och ha tillgång till fler bananer, men som är sämre för djur och natur, eller ska förskolan köpa in ekologiska och därmed färre bananer men bättre för natur och djur. Pedagogen kommer börja att berätta om fördelar och nackdelar om vilka bananer som anses vara “bättre”, barnen ska efter det ta ett ställningstagande som påverkar sin egen vardag på förskolan. För att barnen inte ska bli utpekade kommer vi att låta röstningen ske separat från vart barnen sitter, där kommer en annan pedagog befinna sig och finnas med som ett stöd. Detta kommer förhoppningsvis skapa nyfikenhet och spänning hos barnen där deras röst kommer göra skillnad, vilket också leder till gemenskap för barngruppen. Röstningen kommer sedan presenteras för barnen och vi kommer hämta de två hinkarna med bananer i som kommer avslutas med en diskussion. Ett sätt att kunna inkludera barnen i förskolans demokratiska processer är att låta de vara med i ett barnråd, där de får vara med och ta beslut som rör olika dilemman. I barnrådet får barnen vara med och vara delaktiga och komma med egna tankar och motivera dessa, exempelvis i olika miljöfrågor, något som kan främja arbetet med hållbar utveckling i förskolan (Björklund, 2014).
Vanliga bananer fördelar och nackdelar: Förskolan kan få fler bananer eftersom de är billigare men är sämre för djuren och naturen.
- Kravmärkta fördelar och nackdelar: Bättre för djur och natur, men de är ekonomiskt dyrare vilket gör att förskolan inte har råd att köpa lika många bananer.
Diskussionsfrågor:
- Skulle ni kunna tänka er att avstå att äta bananer?
- Vad kan man välja att äta istället?
Synergieffekter av att köpa in kravmärkta/ekologiska bananer:
Bättre arbetsvillkor för de som jobbar på bananodlingarna, samt mindre påverkan på natur och djur.
Barnen får inte i sig gifter från bekämpningsmedel.
Barnen ges möjlighet att utveckla sitt aktörskap gentemot en hållbar utveckling, och förståelsen om hur icke-ekologiska produkter kan påverka miljön.
Genom att minska inköp av bananer kan förskolan använda sig utav lokal frukt, ex från pedagogers trädgård vilket kan minska risken att lokal frukt slängs.
Bananodlarna arbetar under bättre villkor när bananerna är kravmärkta och ekologiska.
Material: Bilderna från Hungryplanet, bananer, penna, papper och två hinkar.
Aspekter: Den ekologiska dimensionen kommer att belysas genom att vi diskuterar att den maten vi konsumerar påverkar miljön. Den ekonomiska dimensionen synliggörs när vi diskuterar de olika bananernas kostnader där en sort är billigare och en är dyrare och att
barnen får fler bananer om de väljer den billigare sorten men att den dyrare sorten är bättre för miljön. Den sociala dimensionen berörs när man utgår från ett hälsoperspektiv där vi undviker gifter från bekämpningsmedel när de ekologiska bananerna väljs men även att bananodlarna arbetar under bättre villkor.
Läroplansmål:
– förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
– förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
– förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
– tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
– visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet,
– uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
Referenser:
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. Studentlitteratur.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Hämtad 2021-01-11 från https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for forskolan
Emelie Höglund, Josefine Näslund, Linda Larsson, Lovisa Karlsson, Veronika Abrahamsson och Sigrid Verngren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar