Reflektion 1 & 2 - Veronika Abrahamsson

Reflektion 1:

Arbetet med våran storyline har varit intressant och givande. Vi har dock vid ett flertal tillfällen ifrågasatt om vi är på rätt väg då instruktionerna inte varit så tydliga vi önskat, men jag tycker ändå att vi känner oss väldigt nöjda med det som åstadkommits och har trots frågetecken kring formalia jobbat på flitigt och gjort väldigt bra ifrån oss. Arbetsprocessen har som sagt varit intressant och inte minst lärorik och spännande, och jag har under arbetets gång fått en större inblick för hur man kan arbeta med storyline för ett medvetet och lustfyllt lärande hos barn. I detta har användningen av matrisen har gett en bra överblick på hur arbetet utformats, men likaså har den fungerat som en bra guide att utgå ifrån. 

Överlag har arbetet bidragit till en mängd intressanta diskussioner och jag är grymt imponerad över den kreativitet vi har i gruppen och att vi trots så olika personligheter ändå har haft ett likartat tänk och hela tiden drivit arbetet framåt med fantastiska idéer, allihop!

Den storyline vi skapat riktar sig till de äldre barnen, främst 5 åringar, och därför tänker jag att en anpassning för en barngrupp i lägre åldrar hade kunnat vara att man tillsammans med barnen gestaltat karaktärerna genom olika estetiska uttryckssätt, så som bild, dans, musik och sång. Likaså att karaktärerna som används i storyn hade kunnat anpassats till att vara djur i närmiljön snarare än djur från platser runt hela jorden. Detta för att på så sätt avgränsa arbetet till barnens närmiljö så att de lättare skulle kunna knyta an berättelsen till sina tidigare erfarenheter. 

Genom de estetiska inslagen får barnen möjlighet att inhämta nya perspektiv med utgångspunkt i storylinen knutet till sina tidigare erfarenheter, och kan på så vis få en ökad förståelse för relationen mellan människa, djur och natur.

Reflektion 2:

Jag har tagit del av bloggen som tillhör grupp 8, och tycker att idén om, enligt min uppfattning, motsatserna kring hararna och vargarna är intressant för arbetet. Breven och berättelsen om djuren är spännande, och ger mycket god information för att tankarna ska spinna igång. Det jag däremot funderar över är när barnen skapar samhällena och karaktärerna? Är det i anknytning till att breven/sagan läses upp, eller är det en annan dag? Jag skulle vilja ha lite tydligare bild av när aktiviteterna äger rum och i relation till varandra. Hör breven och skapandet till samma aktivitet och tillfälle, eller är de “helt fristående”?

 Hur gör ni som pedagoger de olika dimensionerna tydliga att urskilja för barnen och inte bara helheten? Likaså saknar jag information om barnens förkunskaper? Detta får mig att fundera på om vi i min grupp har förtydligat förkunskaperna i vår barngrupp tillräckligt tydligt.

Det framkommer i gruppens egna reflektioner att de haft många starka viljor, och troligtvis också olika viljor. Trots detta tycker jag ändå att de lyckats kompromissa fram en storyline med en röd tråd, som jag tydligt kan se skulle intressera barnen, och samtidigt möjliggöra lärandet för en hållbar utveckling. Arbetet anser jag är väl anpassat till åldersgruppen, och processen skapar goda möjligheter för intressanta och lärorika diskussioner med problemlösningssituationer som för barnen är hanterbara(alltså på en nivå som är lagom utifrån deras tidigare kunskaper och erfarenheter). Innehållet i storylinen är också något som barnen kan relatera till, och det blir återigen uppenbart för mig hur viktigt detta är för att arbetet ska bli framgångsrikt.

Reflektion 1 & 2 Lovisa Karlsson

 Reflektion 1, Om min studiegrupps arbetsprocess

Inledningsvis hade jag först att greppa exakt vad det var vi skulle göra, och hur en storyline process går till, men ju mer vi läste om det och arbetade med det så blev detta tydligare. Min uppfattning är att grupparbetet har fungerat väldigt bra, samtliga deltagare har närvarat och bidragit till arbetet. Vi kom tidigt på en idé om hur vi ville lägga upp arbetet med djur runtom i världen för att få ett globalt perspektiv, och har sedan arbetat utefter den grundidén. Upplägg och aktiviteter har omarbetats under veckan allteftersom vi kom längre i arbetet. Min uppfattning och förhoppning är att alla känner att de fått göra sin röst hörd och varit trygga med att komma med förslag, jag upplever att samtliga gruppmedlemmar varit öppna för ändringar och andras tankar. I arbetsprocessen har alla varit lika delaktiga i alla moment som berör arbetet, förutom i skapandet utav våra karaktärer som Veronica har ritat.

Arbetet skulle kunna anpassas till både yngre och äldre barn, med en viss anpassning utav aktiviteterna. De äldre barnen kan läsa faktaböcker om djuren och miljön de lever i, sedan skriva ner sina tankar och funderingar om nyckelfrågorna. Anpassning mot de yngre barnen skulle kunna ske genom att först ge mer förförståelse om djuren, exempelvis genom böcker som pedagogen läser och visar bilder på hur de ser ut och deras miljö och med aktiviteter mer lämpade för yngre åldrar, exempelvis genom olika lekar och sånger

 

Reflektion 2, Reflektion utifrån grupp 12, om deras arbetsprocess och vad jag tar med mig ifrån den.

Grupp 12 låter barnen smaka på sina karaktärers skogsfolkets mat som granbarr och bär i skogen, detta är något jag hade velat ta med mig till vår aktivitet, då jag tror det skulle kunna bidra till att barnen empati gentemot våra karaktärer. Deras arbetsprocess dels i studiegruppen dels i det tänkta arbetet med storyline anser jag framkommer i inlägg där de belyser hur de planerar sitt arbete och sina karaktärer. Det framkommer även i deras individuella reflektioner där de reflekterar över hur de ska fortsätta med arbetet. Min uppfattning är att alla i studiegruppen verkar ha varit delaktiga under arbetets gång, då alla har varit med och formulerat dels gruppinlägg dels individuella inlägg på bloggen. Något grupp 12 hade med sig i sitt arbete men som vi inte har med är sånger i sin avslutning, något som vi skulle kunna använt i antingen aktiviteter eller som ett framförande på vår avslutande vernissage. Jag upplever att grupp 12 har med sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter i sitt arbete om hållbar utveckling.

Lovisa Karlsson

Reflektion 1 och 2 - Josefine Näslund

 Reflektion 1

Jag tycker att vår grupps arbetsprocess har varit positiv på så vis att vi tillsammans har utfört arbetet och inte delat upp det, genom att inte dela upp arbetet tror jag gör att alla blir mer delaktiga och införstådda i Storyline eftersom man då inte fokuserar på endast en del av processen i arbetet. När vi skulle starta upp vår Storyline visade det sig att alla hade samma grundtanke om att det skulle handla om djur, under arbetets gång har vi fortsatt ha liknade idéer och förslag på vår Storyline men också gett förslag som kompletterar varandras vilket ha varit en fördel för vårt arbete. Alla i gruppen har varit delaktiga och engagerade under arbetes gång, det har såklart främjat vårt samarbete som grupp. Jag tycker att Storyline som metod är ett bra arbetssätt att tillämpa i förskola och förskoleklass för att arbeta med hållbar utveckling och som ett demokratiskt arbetssätt, eftersom jag tror att de miljöer som byggs upp med dess karaktärer skapar ett mer lustfyllt lärande för barnen. Vår Storyline kan anpassas för yngre barn genom att utgå från djur i deras närmiljö istället för globalt samt genom att ta bort faktafilmerna och lägga till mer gestaltning av karaktärerna och dramatisera innehållet med hjälp av dans och musik.

Reflektion 2

Jag har läst och följt grupp 1 i deras blogg och en fördel är att dem har blandat deras inlägg med skrift, bilder och videos, det har gjort bloggen mer levande. Jag tycker om idéen att visa videos på delar av Goggers liv, det var väldigt lekfullt och kreativt och för mig ett nytt sätt att arbeta med digitalisering vilket tas med i den blivande yrkesrollen. Jag anser också att det var bra av gruppen att beskriva varje Goggs personlighet och intressen, det bidrar till att karaktärerna upplevs som mer levande. Gruppens process synliggörs genom att dem har lagt ut en planeringsmall som tydligt visar förändringar/utveckling som gjorts från att den första mallen lades ut (Starten på vår Storyline) till den senare (Kompletterad planering). Till exempel har det lyfts fram fler och utvecklade nyckelfrågor i den senare mallen som lades ut jämfört med den tidigare. Efter att ha läst gruppens planering funderar jag på om vi i min grupp har tydliggjort för hur länge vi har tänkt att vårt Storyline ska vara och för vilken åldersgrupp vi inriktat vår Storyline på. Något som kan föreslås för min grupp är att likt grupp 1 ge varje karaktär en egen röst för att fånga barnens intresse och nyfikenhet desto mer.

Reflektion 1&2 Emelie Höglund

Reflektion 1

Storyline var ett nytt sätt för oss att arbeta med det har varit mycket spännande och givande. Framför allt gillar jag att det är en fast struktur vilket gör det lättare som pedagog att kunna planera arbetet. Att använda berättelse är spännande för barnen och väcker nyfikenhet. Vi var eniga om att karaktärerna var en bra början och vi valde därför djur som skulle fånga deras intresse. Kraktärerna gav liv till resten av berättelsen och gjorde den mer levande. Vi i gruppen har hållit många givande diskussioner där vi diskuterat fram de bästa tillvägagångssätten för oss, grupparbetet har varit lättsamt, enkelt och alla har bidragit lika mycket. 

Att arbeta med våran storyline med yngre barn hade behövts utformas mindre, en bra utgångspunkt hade därför varit att utgå från deras närmiljö och fokusera på vad som finns närmast förskolan. Man hade då kunnat välja att fokusera på olika skikt, som exempelvis vad som finns under jorden och när barnen arbetat färdigt med det så kan man jobba vidare med nästa skikt. Att även använda mer estetik med dem yngre tror jag är givande och lärorikt för barnen, man hade då kunnat dansa, sjunga och läsa sagor tillsammans om djuren. Med äldre barn hade man kunnat gå mer djupgående på varje djur, barnen skulle då kunna vara med delaktiga i processen med att leta upp fakta. De hade kunnat dokumentera sin egen läroprocess i varsin bok och klistra fast bilder på djuren och saker de symboliserar den med. Om man väljer att exempelvis arbeta med kompost med de äldre barnen i förskoleklass kan de få mer kunskap över vad som händer med skräpet efter man sorterat och följa med genom hela processen, ett studiebesök på ex värmevärdet hade då varit givande. 

Reflektion 2 

Grupp 12 hade ett väldigt informativt inlägg över hur man gör ett bihotell. Detta är även någonting vi gör i våran presentation men dem hade beskrivit mer utförligt hur man gör det, då blir det lätt för läsarna att kunna skapa ett eget då det tydligt stod hur dem gick till väga och vad för material som behövdes. De har även uppdaterat deras matris vilket gör det enkelt att följa deras process och alla verkar vara lika delaktiga i grupparbetet. Det är också en tydlig röd tråd genom arbetet med bidrottning som huvudkaraktär och med hjälp av sina nyckelfrågor kan de hjälpa barnen diskutera fram olika lösningar på problem. Grupp 2 gav även mycket bra informativ fakta i sina inlägg om bina och bönderna, vilket gjorde det lätt för mig att förstå deras syfte. Detta är någonting som våran grupp hade kunnat ta med sig till våran planering och ge mer informativ fakta o djuren för att läsarna ska få en större inblick i syftet. 

Reflektion 1 & 2 - Linda Larsson

Reflektion 1

 

Under arbetet med Storyline har det stegvis byggts ett kunnande kring hur storyline som arbetssätt kan formas och utspela sig. Till en början upplevdes det lite svårt men med tiden har förståelsen för Storyline växt. Att använda Storyline som arbetssätt tror jag har många fördelar både för barn och pedagoger eftersom det byggs upp utifrån ett demokratiskt arbetssätt som genomgående följer en röd tråd. Vidare har det har varit spännande att planera och forma en undervisning där alla fått vara delaktiga utifrån sina egna tankar och idéer. Arbetet har fungerat väldigt bra i gruppen och alla har varit delaktiga genom hela arbetet. Processen har givit många intressanta reflektioner och diskussioner som jag kommer bära med mig i mitt kommande yrke.

Vår undervisning riktar sig till barn i åldern 5 år och jag skulle därför vilja ge ett exempel på en utformning för dem yngre barnen. Här skulle undervisningen kunna utformas genom att utgå från exempel en saga som pedagogerna förberett där innehållet sedan dramatiseras i form av både berättande, rörelser och musik. Detta tror jag skulle fånga de yngre barnens intresse vilket vidare kan ge barnen en förståelse för olika djurs levnadsförhållanden. Här kan fokus riktas mot djuren i barnets närmiljö och de djur som barnen tidigare mött. Här blir utgångspunkten barnens tidigare erfarenheter där dramatiseringen synliggör sambandet mellan människan och naturen och hur dem val vi gör i vardagen påverkar något/någon annan. 

 

Reflektion 2

 

Jag har läst och följt grupp 1 blogg vilket har varit både spännande och roligt. Något jag lärde mig var hur film kan användas som redskap för att presentera karaktärerna på ett kreativt sätt där varje karaktärs personlighet synliggörs.  Detta gör presentationen både rolig och intressant. Ett förslag att ta med i vår presentation är hur karaktärerna presenteras med olika röster vilket stärker karaktärernas roll och skapar intresse och nyfikenhet. Något som jag även noterat i grupp 1 blogg är att dem lyfter i sin kompletterande del att barnens spontana lekar tas vara på. En reflektion är att vi tidigare diskuterat detta men bör se över om det finns nedskrivet i vår planering och på vilket sätt vi i så fall tar tillvara på barnens spontana lekar utifrån vårt arbete. I bloggen presenteras en planering som gör arbetsprocessens gång tydligare. Planering har även kompletterats under arbetets gång vilket synliggör dem förändringar som skett och ger en inblick i arbetet. 

 

Linda Larsson 

Reflektion 1 & 2 - Sigrid Verngren

 Reflektion 1:

Jag anser att gruppens arbetsprocess har varit effektiv men ändå med ett stort fokus på detaljer där samtliga gruppmedlemmar har haft ett stort engagemang och en stor vilja att göra arbetet så bra som möjligt. Vi har varit överens om det mesta men vi har ändå kunnat ha diskussioner för att väcka tankar och idéer och på så sätt utveckla arbetet ytterligare. Det har varit en miljö där man har kunnat uttrycka sig och ifrågasätta i syfte för att utveckla arbetet. 

En diskussion som vi har haft till exempel är hur mycket vi styr barnen mot att det finns ett rätt eller fel i ett moraliskt dilemma utan att egentligen säga det rakt ut vad som är rätt och fel. Vi diskuterade om materialet vi visade skulle kunna påverka barnen utan att vi som pedagoger säger något. Jag tror att det man anser är rätt eller fel går att visa genom det materialet som man har valt att visa, genom att visa ett selektivt material blir inte argumenten som ska avgöra barnens ställningstagande på samma villkor. Jag tycker att alla i gruppen har varit delaktiga och tillfört till arbetet och genom att vara sex olika individer med olika tankar och idéer har det lett till ett varierat och innehållsrikt arbete där lärandet blir lärorikt samt lustfyllt.

Storyline-arbetet skulle kunna utformas för andra åldersgrupper genom att utveckla några av de aktiviteter som vi har, de äldre barnen skulle kunna gå på ”energi-jakt” och leta upp vart det finns energi i verksamheten. Denna idén baseras på aktivitet 4. För de yngre barnen skulle man kunna arbeta kring problematiken med skräpet som belyses i vår storyline genom att gå till återvinningsstationen tillsammans med barngruppen och slänga skräpet och även använda sig mer av sång och dans för att fånga deras intresse. 

Reflektion 2:

Jag har läst och följt grupp 2s blogg och jag anser att grupp 2 förklarar i deras inlägg ”en av våra aktiviteter var att skapa ett bihotell” på vilket sätt vi människor är beroende av våra pollinatörer och deras arbete och hur bina hotas. Jag blir fundersam om vår grupp har med tillräckligt mycket information om människans beroende av naturen. Vårt arbete inkluderar också bina och pollinatörer och genom att läsa grupp 2 blogg kan vi se över om det är något vi bör tillägga i vårt arbete kring bina. Jag kommer ta med mig till min grupp att vi kanske ska utveckla vår information om bina och deras arbete i naturen då jag kunde se att grupp två refererade flitigt och hänvisade kontinuerligt. 

Grupp 2s arbetsprocess blir tydlig i deras blogg när de har uppdaterat sin planeringmatris, på så sätt kan man följa deras utvecklingar i arbetet. Arbetet är även lätt att följa när de först förklarar vad det ska handla om för att sedan presentera de olika aktiviteterna som barnen ska få ta del av. Det gör att jag som läsare kan få en tydligare helhetsbild på hur arbetet ska gå till i praktiken från början till slut. 

Sigrid Verngren

Reflektion och omarbetning utav innehåll i gestaltningen

Under förmiddagen har vi arbetat med att tydliggöra människans beroende utav naturen i vår gestaltning, detta för att barnen ska kunna förstå varför vi behöver ta hand om vår natur. Då vi tror att detta kan bidra till ett större engagemang hos barnen i deras vilja att agera på utifrån ett miljömedvetet förhållningssätt. 

Emelie Höglund, Josefine Näslund, Linda Larsson, Sigrid Verngren, Veronika Abrahamsson, Lovisa Karlsson

Färdigställd Storylinematris 12/1-21

Storylinens namn: Grupp 3

Storyline	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat
Förskolans namn:  Hallonet			Barngrupp ålder: 5 år		– skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och   – ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
START: Uppstart sker i förskolans närliggande skog där stavdockan Ralle finns tillsammans med sitt presentationsbrev.	”Skulle ni vilja hjälpa mig?”   Öppna frågor utifrån barnens spontana frågor.    Exempelfrågor vid behov:	Samling där barnen introduceras till arbetet genom fågelns brev.   “Hej alla barnen på Hallonet! Jag är fågeln Ralle, jag älskar att flyga runt i världen för att upptäcka nya saker och träffa alla mina djurvänner runtom i världen. Det finns något som är speciellt med mig och mina vänner, vi är nämligen alla väldigt gamla och har levt i över hundra år. Trots att jag är gammal klarar jag fortfarande av att flyga långt. Jag flyger till varma och kalla länder. Jag flyger högt bland palmer och lågt vid havet. Sist jag träffade mina vänner var för 50 år sedan, men nu var de alla väldigt oroliga, deras hem är inte som det brukar och en del djur har försvunnit. Jag har hört att ni är jättebra på att lösa problem. Vill ni vara snälla och följa med på en resa för att hjälpa oss?”	Brevet presenteras i storgrupp. Barnen delas sedan upp i 4 mindre grupper. Grupperna består av grupp: Isbjörnarna, Maskarna, Orangutangen, Fisken.	Fågel gjort av papper + pinne Brev   Karaktärer gjorda av papper + pinne (pedagogen förbereder dessa innan varje undervisningstillfälle)   Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	– skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och   – nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
TILLFÄLLE 1: Masken.    Idag ska fågeln Ralle besöka masken Melvin.   Följs av 3 nyckelfrågor + diskussion och sedan dialog + film + frågor och sedan aktivitet.   Fågeln Ralle landar på en jordplätt i Sverige. En dialog förs mellan masken Melvin och fågeln Ralle om maskens problem om skräp i naturen.	Förkunskaper: ·      Hur tror ni det ser ut där masken Melvin bor? ·      Vad tror ni att masken Melvin äter? ·      Hur tror ni att maskarna trivs i naturen?   Efter filmen:  ·      Vilket skräp har ni sett i naturen?  ·      Vad tror ni att vi kan göra tillsammans för att minska skräp i naturen?	Kompostplanka: Barnen får utifrån vad dem har sätt för skräp i naturen skapa en kompostplanka. På träplankan fästs de olika föremålen. Barnen får sedan gräva ner plankan på förskolans gård.	Barnen får i smågrupper möta masken. Varje grupp leds av en pedagog.	Karaktärer: Fågeln Ralle och masken Melvin.   Träplanka, avfall, hammare, spade och skräp.    Faktafilm ”Barr och Pinne – Kompost”   Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	- Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.    - Förståelse för hur människor olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
TILLFÄLLE 2:  Fisken   Idag ska fågeln Ralle besöka fisken Filippa.    Följs av 3 nyckelfrågor + diskussion och sedan dialog + frågor och sedan aktivitet.   Ralle sticker ner huvudet i havet för att se vad kompisen “fisken Filippa” har för sig	Förkunskaper: ·       Hur tror ni det ser ut där fisken Filippa bor? ·       Vad tror ni att fisken Filippa äter? ·       Hur tror ni fiskarna trivs i havet?   Efter filmen:  ·       Hur hade fiskarna det i havet tror ni? ·       vad tror ni att vi kan göra tillsammans för att fiskarna ska trivas i havet?	Plocka skräp och återvinna: Barnen går till en strand som ligger i närheten av förskolan för att plocka skräp tillsammans. På vägen hem från stranden slängs skräpet i återvinningscentralen där skräpet sorteras på rätt plats.	Barnen får i smågrupper möta fisken. Varje grupp leds av en pedagog.	Karaktärer: Fågeln Ralle och fisken Filippa.    Handskar, plastpåse, håv   Faktafilm ”Rädda världen – Skräp”   Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	– förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.   – förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
TILLFÄLLE 3:  Isbjörnen   Idag ska fågeln Ralle besöka Isbjörnen Isa.    Följs av 3 nyckelfrågor + diskussion och sedan dialog + film och sedan aktivitet + frågor.	Förkunskaper:  ·      Hur tror ni det ser ut där isbjörnen Isa bor? ·       Vad tror ni att isbjörnen Isa äter? ·       Hur tror ni isbjörnarna trivs i naturen?   Efter filmen:  Hur hade isbjörnarna det i naturen tror ni?   Efter aktiviteten:  Hur tror ni vi kan hjälpa isbjörnarna att behålla sin is?	Smälta is med hårtork:  Pedagogen ska påvisa hur användningen av energi påskyndar uppvärmningen av atmosfären.   Genom att ta fram två isbitar framför barnen och placera dem i varsin skål. vi använder en hårtork och blåser varm luft på den ena, medans den andra får stå orörd.  Under tillfället kommer pedagogen berätta att hårtorken kan motsvara energin som vi människor använder, för att göra detta tydligt.  Detta ska synliggöra för barnen att vår energianvändning påverkar klimatuppvärmningen, och isbjörnarna. Pedagogerna synliggör för barnen att ju mindre elektricitet vi använder desto långsammare smälter isen, att vi kan påverka detta själva	Barnen får i smågrupper möta isbjörnen. Varje grupp leds av en pedagog.	Karaktärer: Fågeln Ralle och isbjörnen Isa.    Is, skål och hårtorkar    Faktafilma: ”Rädda världen – Elektricitet”   Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	– Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling – förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. – förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
TILLFÄLLE 4:  Orangutangen   Idag ska fågeln Ralle besöka Orangutangen Orvar.     Följs av 3 nyckelfrågor + diskussion och sedan dialog.    Bilder visas från Hungry Planet, följs av aktivitet där barnen ställs inför ett dilemma kring bananer.	Förkunskaper:  ·       Hur tror ni det ser ut där Orangutangen Orvar bor? ·       Vad tror ni att orangutanger äter? ·       Hur tror ni orangutanger trivs i naturen?   Bilder Hungry Planet: Titta och reflektera kring bilderna inför dilemmat.  Dilemma argument fördelar/nackdelar:  ·       Vanliga bananer fördelar och nackdelar: Förskolan kan få fler bananer eftersom de är billigare men är sämre för djuren och naturen.    ·       Kravmärkta fördelar och nackdelar: Bättre för djur och natur, men de är ekonomiskt dyrare vilket gör att förskolan inte har råd att köpa lika många bananer.    Efter dilemmat: ·       Skulle ni kunna tänka er att avstå att äta bananer? ·       Vad kan man välja att äta istället?	Bilder Hungry Planet:  Presenteras bilder från olika länder där vi ser vad dem äter och hur mycket maten kostar.    Dilemma + aktivitet:  Barnen får rösta om förskolan ska köpa in konventionellt odlade bananer eller kravmärkta/ekologiska bananer. Pedagogen presenterar dilemmat för barnen och lyfter fördelar och nackdelar för varje ”sort” bananer. För att inte barnen ska undvika att bli påverkade av andra barns röstning sker röstningen separat där en annan pedagog finns som stöd. Barnen får när dem röstar ta en banan och lägga i antingen en hink för konventionella bananer eller kravmärkta/ekologiska bananer. Sedan presenteras resultatet för barnen som sedan avslutas med en reflekterande diskussion.	Barnen får i smågrupper möta orangutangen. Varje grupp leds av en pedagog + en pedagog vid eventuellt hjälp vid röstning.	Karaktärer: Fågeln Ralle och orangutangen Orvar.    Bilder Hungry Planet   Dilemmat/aktivitet: Bananer, två hinkar    Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	– förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,   – förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,   – förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,   – tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,    – visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet,    – uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
TILLFÄLLE 5:  Biet Bella    Nu är det dags för fågeln Ralle att flyga hem igen. Han ska nu besöka sin sista kompis som också gillar att flyga, det är biet Bella som bor på förskolans gård.	·       Hur tror ni det ser ut där biet bor? ·       Vad tror ni att bin äter? ·       Hur tror ni bin trivs i naturen?	Bygga bihotell av återvunnet material som finns på förskolan och med hjälp av material vi kan hitta i vår utemiljö. Samt en blomsterrabatt av olika blommor som uppskattas av bina. Detta kommer göras genom att bestämma en bit på förskolegården som anses vara passande som inte kommer klippas. Barnen kommer sedan få så frön som bin gillar.	Barnen får i smågrupper möta biet Bella. Varje grupp leds av en pedagog.	Karaktärer: Fågeln Ralle och biet Bella.    Återvunnet material + naturmaterial till bihotellet   Jord, fröer till blomsteräng   Dokumentation genom: Film, foto och anteckningar	- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,   - förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,   -  förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
TILLFÄLLE 6:  Drömvärld		För att avsluta vårt arbete ska barnen få använda sina nya kunskaper för att skapa sin drömvärld.  Barnen får fritt välja ett eller flera djur som de vill fokusera på för att skapa sin egen tolkning av en drömvärld för det djuret. Drömvärlden kommer skapas i varsin skokartong och med hjälp återanvänt material, och annat skapande material vi har på förskolan som de kan behöva. Exempelvis lim, pennor och papper.	Storgrupp. Alla grupper är samlade på förskolans ateljé.	Lim, pennor, papper, piprensare, naturmaterial, skokartong, kartonger, hushållsrullar, övrigt återvinningsmaterial	- självständighet och tillit till sin egen förmåga.   -förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
AVSLUTNING:   Vernissage		Nu har det blivit dags för barnen att visa upp sina nya kunskaper för sina vårdnadshavare och familj. Genom ett vernissage kommer barnen få visa upp sitt arbete och arbetets process. Deras drömvärld presenteras. Våran dokumentation är grunden för tillfället och det kommer pryda våra väggar på förskolan. Djuren som vi hälsat på kommer finnas med på vernissage och tacka barnen för all hjälp. Vi kommer även att visa upp filmer från våra tillfällen. Vernissage kan ses som en metod för att engagera och göra vårdnadshavarna delaktiga i arbetet mot en hållbar värld.    Karaktärerna har skickat vykort till barnen där dem tackar för barnens hjälp	Förskolan bjuder in barn och vårdnadshavare till vernissagen.	Dokumentationsprocessen synliggörs genom: Film, foton, anteckningar, barnens estetiska skapande	– självständighet och tillit till sin egen förmåga. – förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.